Samhället agerar med flathet i många av dessa fall och mycket kunde sättas stopp förinnan det eskalerar.
Av egen erfarenhet kan jag säga att jag skulle sett att det hade gjorts mycket mer än som gjordes.
När någon begår ett brott, så ska man få ta konsekvenser av det, för att få förståelse för det man har gjort men så är det inte alls, när det eller var det inte när mina undomar växte upp och var i tonåren.
När inte polisen får göra något för att ingripa, mer än att göra en anmälan, så ska sociala myndigheterna ta över och det fungerar ofta mycket dåligt.
Att säga till en tonåring, att så här får du inte göra ??? ger en mycket löjeväckande tankegång hos tonåringar, då det inte är småbarn man pratar med utan virriga hormonvirvlar som behöver stadga och raka "rör" för att tala klarspråk.
Föräldrar ska vara med på alla olika slags utredningar, när det gäller ens barn och där ska det inte finnas några förhandlingsutrymmen alls.
Är vi en gång föräldrar, så får vi ta det utan att försöka att smita undan de skyldigheter vi moraliskt har mot våra barn.
Det här gäller även ensamstående mammor med och det säger jag inte för att racka ner på någon sådan, eftersom att jag själv var ensam mamma till två tonåringar som det var knappa två år emellan och det finns inga lägen då, när man får säga, att "jag orkar inte" utan det är bara att göra det som ska göras och det är det viktigaste arbetet under deras tonårstid och betyder allt i fostran och allvaret i den.
Jag håller med om att det behöver göras tydligare för dessa ungdomar, vad man får och inte får göra och att det måste få konsekvenser om det ska vara någon mening och göras begripligt för en tonåring.
Jag vet att det tyvärr finns alltför många vuxna, som i dag sviker sina barn och ungdomar och låter saker de gjort passera utan att något händer men det gör bara saken värre längre fram.
Vi behöver bara gå till oss själva för att inse hur lätt det är att gå ett steg till, över gränsen snär den en gång blivit passerad och är det lika lätt då, så kan man testa att gå lite längre till.
Det vet vi alla att det fungerar så och att inbilla sig att dessa virriga tonåringar skulle vara strongare än oss själva när det gäller att hålla sig innanför gränserna är bara löjligt att intala sig.
Alla föräldrar borde minnas sin egen tonårstid och påminna sig hur det var och hur vi då tänkte.
Kanske ska sägas hur vi inte tänkte för i bland verkade hjärnan vara ur funktion, när den behövdes.
Sociala myndigheter, ska däremot försöka att bättra på sin kunskap om hur livet och tonåringar fungerar för att vara till hjälp för dessa ungar och deras föräldrar och inte fåna sig eller vara för taskiga heller men att inte komma med sådant som, "så här får man inte göra och nu vill jag inte se dig komma tillbaka hit en gång till"
är något som får dessa undommar att skratta bakom ryggen, på socialsekreterare, tyvärr.
Motsatsen ska inte heller göras, så att straffet blir hårdare än nödvändigt och där skulle jag önska att socialsekreterare skulle vara lite ödmjukare i sin hållning till föräldrar och i stället samarbeta med de i stället för att klema med ungarna eller göra föräldrar till stora syndabockar, som tyvärr ofta händer.
Man kommer längre om man jobbar ihop i stället för att motarbeta föräldrar och försöka att se med SUNT FÖRNUFT på det som hänt och rätta metoderna efter det.
"Hägglund vill tvinga föräldrar till rättegång
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund är näst sist ut bland
partiledarna i Almedalen, där många redan åkt hem. KD vill att samhället
ska reagera hårdare mot unga som begår brott.
Fler utredningar ska gå till åtal och föräldrar ska tvingas närvara vid rättegångar, anser Hägglund.
- Det är viktigt att ge tidiga och tydliga reaktioner, Annars är det risk att den unge fortsätter på den väg han slagit in på, säger Göran Hägglund.
Hägglund vill dock inte sänka straffmyndighetsåldern från 15 år. "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar